Att ge det jag har

Jag kan bli lite förundrad över hur vi fungerar tillsammans när det kommer till engagemang utanför oss själva. Att våga engagera sig i något och att tjäna andra uppfattar jag som en brist i vårt samhälle.

Ta föreningar som exempel. De byggs upp av olika människors vilja och drivkraft med ett gemensamt mål i sikte. Det anordnas möten, event, aktiviteter och struktur för att kunna erbjuda andra samma gåva som de själva uppfattar att de får via föreningen. En förening tjänar andra med sitt (ofta) ideella arbete, men det är få som (vågar) engagera sig i det. Tur att det finns eldsjälar… eller?

Seva och service är något som yogan (och flera andra livsfilosofier för den delen) anammat. Det är en tradition i att osjälviskt tjäna andra och kan tas i uttryck på flera olika sätt. Karma yoga är vanligast, där olika människor får utföra sysslor som tex. städa, laga mat eller annat nödvändigt för andra människor. Men det kan också betyda att man finns till för en medmänniska som har behov av stöd och tröst. Den gemensamma grunden för seva är att fokus ligger utanför dig själv och du ger någon eller något din uppmärksamhet utan att ”kräva” något tillbaka. Det är en service utan bekräftelse, endast givande.

Andlig utveckling i seva

Jag ska erkänna att själva innebörden av seva har suttit långt inne i mig. När jag tidigare i mitt liv engagerade mig i något så gjorde jag det oftast för att jag hade ett behov som jag ville uppfylla. Det fanns alltid en underliggande tanke om att jag ”vill ha något tillbaka”. Mitt ego kamouflerade det till osjälviskt engagemang och jag blev en eldsjäl. Men den elden falnade och småningom så slocknade den och kvar låg jag som en våt fläck på golvet.

Att utföra seva i yogasammanhang och med glatt sinnelag är ”inga problem”. Vi som utövar yoga lever (så gott vi kan) efter den livsfilosofin. Men att utöva det utanför yogasalen är en annan sak och enligt mig är det där som seva utförs. För mig betyder det att tjäna andra är att ge av mig själv till andra för ett högre syfte. Det betyder inte att jag ger upp min person, min integritet, mina behov eller självrespekt. Tvärtom, jag stärker min kropp och mitt sinne, och utvecklas andligen av det.

Sat Nam,