Sharing is caring

Donation som betalning istället för avgift

Inom kundaliniyogatraditionen finns något som kallas för Gurudakshina. Det betyder att man frivilligt ger en donation av de intäkter man får ifrån de klasser vi lär ut inom Kundaliniyoga. Donationen ligger oftast på 10%. Man ger det för att visa sin tacksamhet för den välsignelse som kundaliniyogalärare vi fått, och för den förmån vi fått genom tekniken i att lära ut Kundaliniyoga. Det här är på inga sätt unikt. Att dela tionde är tex. tidigare känt inom olika trossystem.

Min första reaktion när jag hörde att Gurudakshina existerade var fördömande. Jag fick ett inre motstånd i att ens tänka tanken på att donera “mina surt förvärvade pengar”. Jag ansåg att: “jag betalar tillräckligt med skatt i det här landet”, “jag sliter hårt för min brödföda”, “jag tänker minsann inte donera”… Mina tankar kring ordet donation var så begränsade och trångsynt att jag missförstod hela innebörden. Dessutom var det mitt ego som talade.

Att ha det man ger

Jag ger Gurudakshina. Inte 10%, utan jag ger det jag har – min tid och en liten slant för de fina yogapass som jag får ta del av och kan lära ut ifrån. Lika väl som jag tar betalt för mina yogakurser, föreläsningar, workshops och vikariattimmar så behöver den organisation (IKYTA) som arbetar för Kundaliniyoga enligt yogi Bhajan kunna “ta betalt” för sina tjänster. För mig handlar det om ett energiutbyte. Jag tar (vill ha) något ifrån någon annan och för att få det ger jag något i utbyte. I detta fall handlar det om pengar i utbyte mot tjänster.

 

Det finns massor av organisationer i det här landet som baserar sina inkomster på donationer. Kattstallet.se är en av dem. WWF/Tigerfadder en annan. Båda dessa skänker jag en slant till och det för att jag gillar katter.

Men att ge det man har behöver inte betyda att man ger det som den behövande vill ha; utan mer vad som behövs. Att ge sin tid till något är ett sätt att donera. Att vara ett stöd till någon som har det svårt är ett annat. Att köpa en matkasse till de som inte har råd är ett sätt att bidra. Att ge bort pant är en annan. Mata fåglarna med bröd när det är kallt är ett tredje. Det är bara ens egna ego som sätter gränser för var och när man kan ge/bidra/donera.

Sat Nam,

Comments are closed.