Både ock och lite till

Walk the talk och vara sann i dig själv

Det är med självacceptans och självmedkänsla som gör att jag både kan känna mig ledsen och ha en bra dag. Det ena behöver inte utesluta det andra – men jag behöver känna och tillåta mig att känna, utan dömande. Jag är, jag står sann i mig själv, I’ll walk the talk!

Hur tar du hand om dina känslor inom dig? Vad gör du för att bli medveten och vad gör du när du blir det?

Hur gick det med förra veckans uppgift? Att utforska dina inre blockeringar och hinder i någon situation du fann svår? Jag är övertygad om att vågar jag bara se mig själv och mina inre självsabotörer så löser sig det mesta. För hur jag än vänder och vrider på det så är det jag som saboterar för mig själv… oftast!

Ibland så slår min inre tvivlare sina klor om min självkänsla. Den delen av mig får mig att tvivla på mig själv och min förmåga. Den får mig att undra ”vad är det jag håller på med”? Speciellt när jag har dagar som är fyllda med låg energi. Tvivlaren inom mig samverkar bland annat med min självömkande och jämförande del och kan skapa ångest. När dessa delar är igång är det (nästan) lika bra att dra täcket över huvudet och inte ens kliva upp ur sängen; men bättre är det, att andas djupt och acceptera att ”idag har jag en dålig dag”.

Vad är det jag vill säga med detta? Ja, dels att jag inte är mer än människa. Jag har en bakgrund, ett förflutet som fyllt en ryggsäck med allahanda tankemönster, känsloaspekter och egenskaper. Det är en blandad kompott av komplex natur som ibland gör mig energifylld och glad men också nedslående och ledsen. Hela känslospektrumet finns där. Och dels så gör det mig också sann i mig själv. För varje steg jag tar i att känna och bli medveten om mina känslor så går jag mot självacceptans och självmedkänsla.

Walk the talk

Varför är det så viktigt att känna sig själv och sina känslor? Enligt mitt sätt att se på livet så samverkar känslor med varandra – när jag bedövar sorg så bedövar jag också glädje och när jag slåss mot mina känslor så orsakar jag bara mer lidande inom mig själv. Det blir ohållbart i längden, och eftersom jag vill leva fullt ut och känna mening i livet behöver jag också lära känna mig själv – both the good and the bad.

Så, vad handlar det här om? Inget mer än att jag övar, varje dag, i att svara på mina egna känslor på samma sätt som jag skulle svara på en god väns känslor. Jag vare sig dömer eller klandrar andra när de känner sig ledsna, ångestfyllda eller rädda. Varför skulle jag? Alltså, ska jag inte göra det när jag själv har dessa känslor inom mig. Jag observerar mig själv och lyssnar till vad min inre tvivlare säger – och så funderar jag på vad som är sant, och vad jag skulle ha sagt till en nära vän som mår dåligt. Och samma sak säger jag till mig själv – det är ok att känna tvivel – och att ha en bra dag.

Jag är samtalscoach inom psykosyntes och till hösten kommer jag komplettera min utbildning till ACT-terapeut. För mig är det en självklarhet i att också anamma det jag läser och lär till min egen verklighet. Det jag samtalar om med mina klienter behöver jag också förverkliga och leva efter i mitt eget liv.

Hur tar du hand om dina känslor inom dig? Vad gör du för att bli medveten och vad gör du när du blir det? Dela gärna med dig.

Sat Nam,

 

 

 

 

Vill du också skapa (mer) plats för dig i ditt liv?

Gör som många andra, gå med YourDharmas inspirationsklubb för att få ta del av material som stärker din inre kraft och potential.

♥ Inte ett nyhetsbrev, inget spam – Din inkorg är för värdefull för det ♥

LÄS MER >>>

PS. I och med att du anmäler dig till inspirationsklubben godkänner du att YourDharma sparar dina angivna uppgifter så länge du är medlem. Du kan när som helst avregistrera dig för fler utskick via länk i inspirationsbrevet.

Comments are closed.